Sömn

Sömnen håller sig på avstånd och istället har oron byggt bo. 

Har oro över att jag kommer vara trött imorgon om jag inte får sova och då blir inte permissionen lika bra. Vill kunna vara uppe på kvällen med älskling och se en film eller prats om allt mellan himmel och jord som vi brukar. 

Så jävla rädd att jag ska sabba med min trötthet. 

Jag vill vara pigg imorrn och utvilad. Men min hjärna kan inte sluta tänka på saker och är rädd att jag kommer sova bort halva dagen imorrn och vill ju upp tidigt så jag kan komma hem till älskling snabbare. 

Tog en imovane för att jag skulle kunna somna snabbt och deg var vid 22. Nu är klockan 03.14 och tror knappt jag får någon sömn inatt :( 

Skickade iväg ett mess till älskling men tror han har somnat. 

Bad honom att han skulle sova för vill komma hem till en pigg och utvilad pojke så gör jag precis tvärtom och är vaken. Känns ju snällt :( men vill så gärna somna så antagligen därför jag inte kan somna >< 

Hoppas iallafall på att somna innan 4. Så får jag lagom med sömn för att ändå vara pigg imorrn. 

Kanske är det nervositet jag känner också. Är jag kanske nervös inför att ha permission? Borde jag inte vara eftersom den förra gick ju bra. Var kommer allt tvivel ifrån? Jag var ju sten säker på allt tidigare på kvällen. 

Allt är så förvirrande just nu :( 

Hoppas all oro är över imorrn. 

Att jag fått tillbaka självförtroendet och att tvivel och nervositeten är borta. 

Styrka svik mig inte nu! 

Det är ju inget konstigt som ska hända. Jag ska bara hem och ha det underbart. 

Varför blir jag då så osäker? Jag fattar inte:( nu när jag är nära utskrivning och allt. Jag vill inte vara kvar här. Vill ut till vardagen. Vill hitta en praktik och få en vettig sysselsättning. Dagarna på resursteamet har börjat bli lite tråkiga ärligt talat. Känns som om jag stampar på samma ställe och inte går vidare så måste hitta en praktik nu snart. Vill utvecklas och göra saker. 

Funderar på att byta till Misa där dom är mer inriktade på att hitta praktiker åt folk. Lix på resurs har dom inte tid att sätta sig ner med mig och leta utan får göra mycket själv och jag vet inte vart jag ska börja leta. Behöver hjälp med det och dom har inte tid. 

Eller är det mitt öde att gå på bidrag tills jag dör? Att vara beroende av andra för att kunna leva? Det vill jag inte!! 

Mycket tankar i huvudet nu. 

Ska försöka sova igen. Hoppas det går nu. Vill inte förstöra för älskling genom att vara trött och tråkig. Jag ber honom att vara utvilad och pigg så bryter jag det själv. Bra flickvän känner jag mig ju inte som. Men försöker iallafall. Det går inte alltid som man vill. Oron gnager och panik över att sömnen inte vill infinna sig. 

God natt nu blev det långt och mycket tankar